fredag 30 april 2010

Grillpremiär

Fina härliga initiativrika Mia tillika min räddare i Gävle (släpat med mig på promenader, barnsång, öppna, mammaträffar och allt möjligt annat), bjöd upp till korvgrillning i Hemlingby för att "fira" sin sista dag som föräldraledig.

Det blev även barnens grillpremiär, dvs första gången de var tvugna att hålla sig undan från röken.

Kommer sakna mitt bästa promenadsällskap, men Mia - du går inte säker bara för att du börjar jobba!





torsdag 29 april 2010

Små stora barn

Fyller 6 månader idag!










onsdag 28 april 2010

Köttpuré

Alltså. Jag har absolut inga ambitioner att vara en pretto mamma som absolut inte kan tänka sig att ge sina barn burkmat. Men, en blixtsnabb överslagsräkning säger oss att vi snabbt kommer bli ruinerade om Edvin och Klara ska mumsa i sig burk efter burk efter burk. Så hemmalagad barnmat is a must.

Har tidigare kockat ihop diverse grönsaksblandningar som smakportioner. Och det har ju gott helt ok. Men det är ju grönsaker. Jag kan grönsaker. Grönsaker är min grej.

Jag kan inte kött. Kan inte köpa, än mindre tillaga. Men barnen måste ha kött, så köttpuré måste kockas.

Inser mina begränsnignar och bestämmer mig för att följa recept. Men jag kan inte följa recept. Tillagningen inleds med att både purjon, svartpepparkornen och persiljekvistarna saknas. Blir en rödlök, potatis, och frystpersilja istället. Kött och grönsaker i samma gryta, och inledningsvis luktar och ser det ut som en vanlig hederlig köttsoppa.

Men, efter ett tag börjar köttet se skumt ut, det böjer, bänder, och drar sig. Inser att jag självklart lyckats få tag på de senigaste stackars köttbitarna ever. Det gör att jag får ägna en halvtimme av min dyrbara kvällstid till att dra och klippa i kött för att få bort alla snuskiga sega senor. Kul.

När det var klart mixade jag ihop allt - grönsaker, kött och buljong. Och ju mer mixat det blev, desto mer började jag tycka synd om barnen. Det ser inte angenämt ut. Det är en brunbeige, finmald, gegga. Var tvungen att smaka, bara för att säkerställa ätbarheten. Inte direkt en kulinarisk upplevelse, men okejade det och fryste in det.

Dock. Hela matlagningsupplevelsen får mig att bli starkt tveksam till den egna barnmatstillverkningen. Tidsbrist, energilöshet, och osäkerheten kring om de kommer få i sig så mycket av det och det och det som de ska, gör att det känns som ett stort fett aber.

Känner att en trissvinst måste komma till mig nu. Eller kanske någon smart ekonom som kan bevisa att det faktiskt inte blir billigare att laga egen barnmat. Eller kanske helt enkelt en burkmatsdonation?

Dagens skörd

Nersölad.
Nerkissad.
Nerspydd.

So far...

måndag 26 april 2010

Händelserikt


Dagens morgonpiggaste: Klara och Edvin. Kl. 06.00. As always.

Dagens bästa besök: Brollan, Reneé och bebbe Ebbe. Älskar att jag har så fina vänner som tar sig till Gävle trots att Gävle ligger i Gävle.

Dagens lagning av öron: Edvin har nu tagit ett första steg mot hörapparat.

Dagens barnvaktade barn: Klara

Dagens tidsoptimist: Mamman

Dagens löprunda: Men tvillngvagn, till sjukhuset, iförd converse.

Dagens mest narkolepsiaktiga insomning: Klara i barnstolen. (Plötsligt satt hon som en påse. Var tvungen att se om hon levde, därav missat kodak moment).

Dagens gadd: Edvins första tand. Känns mer än syns.

Dagens saknade stad: Stockholm

Dagens nykäraste: Klara i nallen hon fick av Brollan.

Dagens vräkigaste: Klara

Dagens sängvändare: Edvin








lördag 24 april 2010

Tid att tänka klart tankar

Barnen är hemma med farmorn.
Pappan är på vift.
Jag har ensam egentid.

Datorn är med. Det olinjerade blocket och pennan likaså. Jag är omgiven av ljuvlig musik på fiket i mitt hjärta, Café Spegeln.

Nu ska jag tänka på papper. Researcha. Fokusera på att se och tänka på Gävle i möjligheternas perspektiv. Jag ska fundera på mig, vad jag vill, vad jag kan, vad jag kan bidra med.

Styra upp, tänka ut, tänka klart.

Känns mycket bra.

torsdag 22 april 2010

Nej! Se! Det snöar!

Det faller bomullstussar från himlen. I december, januari, eller februari hade jag jublat.

Det gör jag inte nu.

tisdag 20 april 2010

En hög med röda kläder...



...gör mig väldigt glad just nu!

Jag ska vara värd på Friskis & Svettis crosstraining pass. Med andra ord träningspass som kombinerar löpträning med styrketräning i det fria.

Älskar Friskis för att jag får vara med trots att jag släpade med barnen på "intervjun" och trots att jag var tydlig med mina begränsade förutsättningar - jag kan inte då, och inte då, och kanske inte då - men jag vill vill vill vara med, får jag vara med? Snälla!

Torsdagskvällar blir min tid. Min och Friskis tid.

Håller tummarna för att det ska funka även i praktiken...

söndag 18 april 2010

Söndagsaktigheter

Jag har ett väldigt kluvet förhållande till söndagar. På en söndag händer ingenting av sig själv, utan man måste se till att göra något. Och gör man inget, hamnar man lätt i en sirapsseg tröttkoma med en touch av måndagsångest.

För att en söndag ska hamna på plus krävs minst någon form av utomhusaktivitet. Pluspoängen stiger om det dessutom är strålande solsken och bra sällskap.

Så idag har varit en bra söndag. För idag packade vi ihop oss, drog till härliga Hemlingby, stoppade ner barnen i bärryggsäckar (sponsrade av mormorn tillika hela årets jultomte) och invigde löpspåren, om än i promenad takt.

Därefter fikade vi onyttigheter och drog sedan vidare på en planlös biltur runt i Gävles nejder i jakt på lite lokalkännedom.

Simpla aktiviteter, men dock aktiviteter.







lördag 17 april 2010

Ensam hemma

Just nu är jag ensam hemma. Och jag är alldelse till mig! Har inte varit ensam hemma utan pappan eller barnen på hundra tusen år känns det som. Sa hej då och fyrade sedan av en spontan fuldans. Även fast det kanske bara rör sig om en timme eller två, är jag så till mig att jag knappt vet vad jag ska göra? Hur ska jag förvalta denna gyllene stund på bästa sätt?

Well, jag inleder med att kocka ihop en typisk Karodie kind of rätt:

Blomkål + Vitkål + Solroskärnor + Olivolja + Örtsalt= Allt i stekpannan. pang tjong.

Till det a non Karodie kind of matbit: Choritzo.

Nu äta.

Sen... Hmm... we´ll see...

onsdag 14 april 2010

Igår Barnsång

Idag Öppna förskolan. Jag vidgar mina vyer in a mama kind of way.

måndag 12 april 2010

Edvin the entertainer

Alldeles nyss: Klara skrattar högt och länge åt Edvin i hoppgungan!



Bortskämda

Vi har verkligen blivit bortskämda med finbesök den senaste tiden. Först påsken med Alex och Mr P, sen veckodagar med mormorn, följt av en helg med Sara. Gillar´t!




torsdag 8 april 2010

Typiskt obra

Skulle kunna skriva ett hurtigt, präktigt "nu ska man tänka positivt" inlägg. Men jag orkar inte. Känner mig bara helt matt. För nu vet vi att Edvins öron inte funkar speciellt bra.

Jag har spenderat en heldag på Uppsala universitetssjukhus tillsammans med Edvin. Mormodern på besök i Gävle har passat Klara, pappan har jobbat.

Planen var att först genomföra en annan sorts hjärnaudiometri än förra gången, samt att träffa en hörselspecialist. Den stora utmaningen bestod i att få Edvin att sova, eftersom testet bara kan genomföras på sovande barn.

Hade tid på förmiddagen. Då var Edvin klarvaken, sprattlig och nyfiken. Fick ny tid på eftermiddagen. Edvin fortsatt klarvaken, sprattlig och nyfiken. Då gav jag upp hoppet. Men, den envisa läkaren styrde upp ännu en tid. Jag gick på ytterligare en promenad. Och då, tillslut, somnade han. Skönt. Testet gick att genomföra.

Resultatet visade att han uppfattar lite ljud. Fast bara väldigt lite. Vissa bastoner. "Stark misstanke om grav hörselskada". Läkaren betonade att det fortfarande finns en väldigt stor osäkerhetsfaktor eftersom det är väldigt svårt att mäta på barn. Och att det är oklart hur allt utvecklas. Men nästa steg är att prova hörapparat.

En ny värld it is. Säkert full av möjligheter.

Men, just nu känns det rätt så jäkla skittråkigt.

söndag 4 april 2010

Battery low och Glad Påsk!

Battery low - Ja, så har jag kännt mig den senaste veckan. Mest för att sjukdomen härjat i hemmet, men även för att våren inte alltid är min bästa årstid. Fast långfredagen ägnades åt vårstädning, och påskafton firades med eminent besök av bästa bästa Alex och hennes Mr P, så nu känner jag mig på banan igen. Tror att även barnen börjar må bättre, men det vågar jag knappt säga högt. Always afraid to jinx it...