lördag 14 november 2009

True blood

Jag gillar blod. I alla fall när man behöver det.

Har konsumerat tre påsar/enheter/vad-det-nu-heter det senaste dygnet. Känner mig som en vampyr. För jag behövde blodet för att fungera.

Varför? Jo, därför att min livmoder tydligen inte dragit ihop sig som den ska. Och natten till igår resulterade det i gigantblödningar. Not so nice. Men en abulansfärd, en akutoperation och tre blodpåsar senare, så är jag på benen igen. Och framför allt - jag är hemma hos min fina lilla familj.

Nu får det vara slut på sjukhusbesök. Statistiken förtäljer att vi på två veckor hunnit med tre ambulansfärder, en helikopterflygning, x-antal avdelningar, samt att 3 av 4 i familjen varit inskrivna pga oklara oönskade tillstånd. Det är bara Henrik kvar. Och han ska inte bli sjuk.

Punkt.

4 kommentarer:

  1. go syster! love you. hälsa familjen

    SvaraRadera
  2. Nej men herregud. Man vill inte ha barn när du berättar om allt detta. Jag blir rädd!
    Puss

    SvaraRadera
  3. Herrevärld! Vilken start! Men sen är det ju tvillingar du fått. Då är det full-house så att säga. Skönt o höra att du hänger kvar. Arma kvinna.

    Jag är så nyfiken, längd, vikt ja du vet, sånt som sånna som jag vill veta. Dom ser så himlans fina ut. Det är nästan så det får bli nåt slags Gävlebesök till våren... Kramkram, Carolina.

    SvaraRadera